livetpakvarnen.blogg.se

Vår resa i ord mot ett efterlängtat barn<3

Resultatet!

Kategori: Allmänt

Ja, det var ju biopsi-dagen igår! Biopsin tog 45 min och sambon var innan ingreppet ganska nervös och det är ju förståeligt! Lokalbedövningen var nog den som var värst tyckte han.. Eftersom M valde att vara mer eller mindre sovandes under ingreppet så slapp han den upplevelsen! Resultatet blev efter första kollen i mikroskopet inga spermier funna.. En koll till skulle göras på em efter att biopsibiten legat i näringslösning! Det resultatet får vi på måndag men det ser ju inte så ljust ut om man säger så... För min del har jag aldrig känt annorlunda till att jag eller min sambo kanske inte blir biologiska föräldrar till vårt barn, för för mig är det inte en spermie eller ägg som gör oss till föräldrar utan det är upplevelserna, kärleken och vårt engagemang som gör oss till föräldrar! M tycker såklart det är jobbigt att han möjligtvis inte kan bli biologiskt pappa.. Jag försöker sätta mig själv i hans kläder och det JAG kommer fram till är att det säkert hade varit jobbigt för mig också om jag inte kunnat använda mina ägg men på något sätt så får jag ändå samma upplevelse, alltså graviditeten, oavsett om det är mina ägg eller någon annans.. Det är kanske det som gör att jag inte tänker på den biologiska biten lika mycket som min M gör... Att hans känsla av manlighet fallerar..det gör den inte i mina ögon utan M är min livskamrat som oavsett kommer att bli världens bästa pappa till vårt barn!

Kommentarer

  • tess säger:

    Nej, vilket tråkigt besked. Tänker på er! Jag kan förstå hur M tänker, men ovasett hur det blir så kommer det vara erat barn, som ni verkligen har kämpat för. Och hur fint är inte det?

    Här står vi och kämpar med Ivf, och ni nu med detta. Livet är orättvist, men våra ivf barn är definitivt planerade, saknade, älskade från första stund, och välkommna ovasett vad.

    Jag hoppas att ni får positiva besked på måndag, jag och min sambo ska hålla tummarna så hårt vi kan. Många kramar till er båda!

    Svar: Tack, det värmer med så fina kommentarer!! Ja, världen är bra orättvis, grät mig till sömns för denna orättvisa! Vad är det för vardag man har egentligen?! Överlägset går många timmar åt att tänka på barn, ringa samtal som i sin tur ska kunna bidra till ett efterlängtat knyte, besök på olika kliniker...
    Nångång är väl denna jobbiga tid också över och när man väl är där så känns denna tid så oerhört långt borta men än är vi inte där!

    Vi håller också tummarna för Er, inte så långt kvar tills ni ska påbörja Er behandling? :)
    KRAAM
    L

    2013-03-23 | 14:43:25
    Bloggadress: http://minbebis.com/blogg/tess89/
  • tess säger:

    Ja, världen är bra orättvis. Våran vardag är inte som alla andras, men samtidigt får vi försöka inse att vi får vara med om en fantastisk chans som inte alla får uppleva. En resa som troligtvis kommer göra dig och M starkare än någonsin.

    Jag och min sambo har blivit väldigt starka ihop efter vårat ivf-besked. Han stöttar mig och ser resan positivt, vilket är oerhört skönt. Bättre stöd kommer jag aldrig att hitta i min omgivning.

    Vi får vara glada att vi är fortfarande är unga, och kom på att vi vill ha barn tidigt i livet. Min läkare sa till mig "Ni ska vara glada att ni kom på det här som unga, för det finns dom som vill resa, satsa på sin karriär och leva livet innan dom kommer på att dom vill ha barn, och det blir svårare desto äldre man är". Även att jag tycker att ALLA ska kunna få sitt efterlängtade barn, ovasett ålder.

    Tack för ni håller tummarna för oss, jag går och väntar på mensen :) Den kommer nog om ca 8 dagar, så nu är det nära även om det är skrämmande.

    Hur blir det med eran behandling? Vet ni något kring det? Eller ni kankse måste vänta tills på måndag tills svaret kommer? Jag säger återigen, jag håller tummarna för ett posetivt besked på måndag. Många många kramar.

    Svar: Vår behandling blir inställd, iaf denna månaden.. Om inte läkarna kommer med ett väldigt väldigt strålande besked på måndag! Om det inte hade varit för biopsin så skulle jag börjat nu på tisdag med behandlingen!
    Vi vet inte mer än så länge utan får se vad dem säger på måndag, annars fortsätter vi med donatorinsemination i Köpenhamn! Har telefonmöte med den kliniken på onsdag, för att förhöra oss och ev påbörja en planering om måndagens besked är negativt...
    Kram L
    L

    2013-03-23 | 16:43:43
    Bloggadress: http://minbebis.com/blogg/tess89/
  • K säger:

    Vad tråkigt att höra, jag höll tummarna så hårt och tänker fortsätta med det till måndag. Hoppas att där finns några simmare som bara behöver väckas lite :-) Skönt att höra att ni har en plan oavsett vad, och ni kommer att få ert efterlängtade barn.
    Kram

    Svar: Genom att hela tiden ha en plan har varit min räddning genom hela denna tuffa resan... För det har alltid funnits ett nästa steg för oss, ett steg som har gett oss hopp och orkat gå vidare! Vi har gråtit flertalet ggr och varit deppiga och nere men på ngt sätt att ett "nästa steg" gjort att man orkat återhämta sig fortare.. Eller så har man bara förträngt dem jobbiga känslorna för stunden! I fredags kväll blomma dessa känslor upp, för första gången på länge var jag så trött på att få höra dåliga besked, jag var inte stark längre... Grät mig till sömns och sambon vaknade och vi pratade om dagen som gått. För mig har det varit skönt att ha en plan hela tiden men just nu måste vara stöttande och stark till min sambo samtidigt som jag tar hand om mina egna tankar och känslor.. När vet man egentligen att man är redo att gå vidare till nästa steg, som i vårt fall är donation? Så många frågor som måste bearbetas men nångång ska vi väl lyckas också<3Kram
    L

    2013-03-23 | 21:47:33
    Bloggadress: http://motettliv.blogg.se
  • Bonusmamman säger:

    Jag är helt med på vart ni är nu. Vi gick i skogen med vår hund när vi precis fått reda på att min man inte kunde bli pappa längre. Han stannade mig, tittade på mig och sa starkt att han visst skulle ge mig möjligheten att bli mamma ändå men att han behövde lite tid.

    I dag verkar han känna stor kärlek till vårt lilla groende barn. Men var rädd om din man och ge honom tid. Lyssna och ÄLSKA honom, för det här handlar många gånger om manlighet för männen. Det tar hårt.

    Kram till er!!!

    Svar: Jag försöker vara stark och positiv för hand skull men ibland så vill jag inget annat än att gå vidare, gå vidare till nästa steg i hur vi kan få vårt efterlängtade barn.. Jag orkar ibland inte känna efter hur ont det gör för oss utan vill fortsätta till det steget som ger oss positivitet! Förstår du hur jag menar:)? Hur länge väntade du och din man innan ni gick vidare med donation?
    Kram och tack för du delger oss Er historia, ett stöd som är oerhört skönt att ha!
    L

    2013-03-23 | 22:28:13
    Bloggadress: http://mammaochbonusmamma.bloggo.nu
  • Anna säger:

    Jag blir så ledsen för er skull! Min mans spermier är dåliga och vi har också diskuterat möjligheten till spermadonation.
    Ta hand om varandra. Jag håller tummarna för er!
    Kram

    Svar: Åh, vad jobbigt! Är ni fortfarande under utredning eller? Ska ni också göra biopsi? Vi vet vad ni går igenom och håller tummarna för Er också! Kram L
    L

    2013-03-25 | 20:59:30
    Bloggadress: http://www.minbebis.com/blogg/annas
  • tess säger:

    Har ni fått svar idag ang biopsin? Har tänkt på er hela dagen! Kram

    Svar: Glömde svara dig i det senaste inlägget men vi har inte riktigt fått klartecken.. Läkarna sa i fredags att dem skulle kolla på biopsin en gång till på eftermiddagen och att vi kunde ringa på måndag, igår då, för att få reda på svaret! Men när vi ringde igår så skulle en läkare ringa oss men ingen ringde och när M ringde till cura idag så sa dem bara att det provsvaren kunde ta två veckor.. Vi vet att en del av provet skulle skickas iväg men det var inte det provsvaren vi sökte och när vi berättade att vi ville ha svaret på andra kollen av biopsin så sa dem bara att nä, man har inte hittat ngt.. Så jaa, man har väl ställt sig in på att gå vidare med spermadonation... Känns inte som att man orkar tråna efter fler förhoppningar på just biopsisvaret utan vill gå vidare för att kunna må bra och gå mot förhoppningsvis positivare tider! Kram
    L

    2013-03-25 | 22:08:40
    Bloggadress: http://minbebis.com/blogg/tess89/
  • Anonym säger:

    Men om det nu inte lyckas med ivf och donation, kan du tänka dig adoption.

    2013-03-26 | 08:17:31
  • Bonusmamman säger:

    Jag var precis som du. Jag ville inte stanna upp när vi äntligen kommit i gång. Men snälla ta det lugnt. Jag försökte, vet dock inte hur han uppfattade mig. Vi ansökte redan efter någon vecka om att få donatorsspermier. Så det gick ganska fort. Vi har inte gjort något privat, utan använde oss av den "vanliga" vården. Men åberopade vprdgarantin, vilket skyndar på allt massor. Först fick vi gå till en kurator som skulle godkänna oss. Det var helt lugnt. Vi verättade att vi var redo, att vi tänkt på hur vi ville hantera eventuella motgångar och att vi var beredda på att det inte skulle vara lätt. Det är svårt att bli godkänd för donator i sverige men eftersom vi, precis som ni, hade på papper att vi inte kan själva så gick det lätt. Från "nederlagsbeskedet" till insatt befruktat ägg tog det ca två månader för oss.

    Kram

    2013-03-26 | 10:15:53
    Bloggadress: http://mammaochbonusmamma.bloggo.nu
Kommentera inlägget här: